Neslefamilien
Neslefamilien | |
Systematikk | |
Rike: | Planteriket Plantae |
Underrike: | Viridiplantae |
Infrarike: | Streptophyta |
Overrekkje: | Landplantar Embryophyta |
Rekkje: | Karplantar Tracheophyta |
Underrekkje: | Frøplantar Spermatophytina |
Orden: | Roseordenen Rosales |
Familie: | Neslefamilien Urticaceae Juss., 1789 |
Neslefamilien er ein plantefamilie i roseordenen som er utbreidd overalt i tempererte og tropiske strøk. I familien finn ein mellom anna nesle, kinagras og stoveplanten husfred.
Familien inneheld rundt 2625 artar grupper i 53 slekter, ifølgje databasen til Royal Botanic Gardens i Kew og Christenhusz og Byng (2016).[1] Den største slekta er Pilea (500-715 artar), Elatostema (300 artar), nesleslekta Urtica (80 artar) og Cecropia (75 artar). Cecropia omfattar mange plantar som lever i mutualisme med maur.[2]
Dei fleste av plantane i familien er urter. Blada sit spreidd eller motsett. Blomane er som oftast eittkjønna med enkelt, friblada blomedekke, fire blomedekkblad, fire pollenberarar og eitt fruktblad. Pollenberarane sit bøygd inn i blomeknoppane. Når knoppan sprett elastisk opp fyk pollenet ut. Fruktene er nøtter eller steinfrukter.
I Noreg veks det 2 nesleartar vilt - stornesle (Urtica dioica) og smånesle (Urtica urens).
Nesle er ein medisinurt og matplante.
Slekter |
Boehmerieae Gaudich. 1830
Archiboehmeria C.J. Chen 1980 (1 sp.)
Astrothalamus C.B. Rob. 1911 (1 sp.)
Boehmeria Jacq. 1760 (80 spp.)
Chamabainia Wight 1853 (1–2 spp.)
Cypholophus Wedd. 1854 (15 spp.)
Debregeasia Gaudich. 1844 (4 spp.)
Gibbsia Rendle 1917 (2 spp.)
Gonostegia Turcz. 1846 (5 spp.)
Hemistylus Benth. 1843 (4 spp.)
Neodistemon Babu & A. N. Henry 1970 (1 sp.)
Neraudia Gaudich. 1830 (5 spp.)
Nothocnide Blume 1856 (4 spp.)
Oreocnide Miq. 1851 (15 spp.)
Phenax Wedd. 1854 (12 spp.)
Pipturus Wedd. 1854 (30 spp.)
Pouzolzia Gaudich. 1826 [1830] (70 spp.)
Rousselia Gaudich. 1826 [1830] (3 spp.)
Sarcochlamys Gaudich. 1844 (1 sp.)
Cecropieae Gaudich. 1830
Cecropia Loefl. 1758 (70–80 spp.)
Coussapoa Aubl. 1775 (>50 spp.)
Leucosyke Zoll. & Moritzi 1845 (35 spp.)
Maoutia Wedd. 1854 (15 spp.)
Musanga R. Br. in Tuckey 1818 (2 spp.)
Myrianthus P. Beauv. 1804 [1805] (7 spp.)
Pourouma Aubl. 1775 (>50 spp.)
Elatostemateae Gaudich. 1830
Aboriella Bennet (1 sp.)
Achudemia Blume 1856
Elatostema J.R. Forst. & G. Forst. 1775 (300 spp.)
Gyrotaenia Griseb. 1861 (4 spp.)
Lecanthus Wedd. 1854 (1 sp.)
Meniscogyne Gagnep. 1928 (2 spp.)
Myriocarpa Benth. 1844 [1846] (18 spp.)
Pellionia Gaudich. 1826 (60 spp.)
Petelotiella Gagnep. in Lecomte 1929 (1 spp.)
Pilea Lindl. 1821 (250 spp.)
Procris Comm. ex Juss. 1789 (20 spp.)
Sarcopilea Urb. 1912 (1 sp.)
Forsskaoleeae Gaudich. 1830
Australina Gaudich. 1830 (2 spp.)
Didymodoxa E. Mey. ex Wedd. 1857 (2 spp.)
Droguetia Gaudich. 1830 (7 spp.)
Forsskaolea L. 1764 (6 spp.)
Parietarieae Gaudich. 1830
Gesnouinia Gaudich. 1830 (2 spp.)
Parietaria L. 1753 (20 spp.)
Soleirolia Gaudich. 1830 (1 sp.)
Urticeae Lamarck & DC. 1806
Dendrocnide Miq. 1851 (27 spp.)
Discocnide Chew 1965 (1 sp.)
Girardinia Gaudich. 1830 (2 spp.)
Hesperocnide Torr. 1857 (2 spp.)
Laportea Gaudich. 1826 [1830] (21 spp.)
Nanocnide Blume 1856 (2 spp.)
Obetia Gaudich. 1844 (7 spp.)
Poikilospermum Zipp. ex Miq. 1864 (20 spp.)
Touchardia Gaudich. 1847 (1–2 spp.)
Urera Gaudich. 1826 [1830] (35 spp.)
Urtica L. 1753—nettle (80 spp.)
Zhengyia T. Deng, D.G. Zhang & H. Sun 2013 (1 sp.)[3]
Incertae Sedis
Metatrophis F. Br. 1935 (1 sp.)
Galleri |

Pilea cadierei
Pilea pumila

Dendrocnide sp.

Elatostema umbellatum
Stornesle (Urtica dioica)

Boehmeria nivea

Blomar av blidnesle (Parietaria judaica)

Dei brennande håra til stornesle (Urtica dioica)
Kjelder |
↑ Christenhusz, M. J. M., and Byng, J. W. (2016). «The number of known plants species in the world and its annual increase». Phytotaxa (Magnolia Press) 261 (3): 201–217. doi:10.11646/phytotaxa.261.3.1. CS1 maint: Multiple names: authors list (link)
↑ Chomicki G; Renner SS. (2015). «Phylogenetics and molecular clocks reveal the repeated evolution of ant-plants after the late Miocene in Africa and the early Miocene in Australasia and the Neotropics». New Phytologist 207 (2): 411–424. PMID 25616013. doi:10.1111/nph.13271.
↑ Deng Tao, Kim C, Zhang D-G, Zhang J-W, Li Z-M, Nie Z-L, Sun H. (2013). «Zhengyia shennongensis: A new bulbiliferous genus and species of the nettle family (Urticaceae) from central China exhibiting parallel evolution of the bulbil trait». Taxon 62 (1): 89–99. JSTOR 24389315.
«Neslefamilien» i Store norske leksikon, snl.no.
|