Fdzfgy

.mw-parser-output .infobox{border:1px solid #aaa;background-color:#f9f9f9;color:black;margin:.5em 0 .5em 1em;padding:.2em;float:right;clear:right;width:22em;text-align:left;font-size:88%;line-height:1.6em}.mw-parser-output .infobox td,.mw-parser-output .infobox th{vertical-align:top;padding:0 .2em}.mw-parser-output .infobox caption{font-size:larger}.mw-parser-output .infobox.bordered{border-collapse:collapse}.mw-parser-output .infobox.bordered td,.mw-parser-output .infobox.bordered th{border:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless td,.mw-parser-output .infobox.bordered .borderless th{border:0}.mw-parser-output .infobox-showbutton .mw-collapsible-text{color:inherit}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedtoprow th{border:0;border-top:1px solid #aaa;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.bordered .mergedrow th{border:0;border-right:1px solid #aaa}.mw-parser-output .infobox.geography{border:1px solid #ccd2d9;text-align:left;border-collapse:collapse;line-height:1.2em;font-size:90%}.mw-parser-output .infobox.geography td,.mw-parser-output .infobox.geography th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedtoprow th{border-top:solid 1px #ccd2d9;padding:0.4em 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedrow th{border:0;padding:0 0.6em 0.2em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow td,.mw-parser-output .infobox.geography .mergedbottomrow th{border-top:0;border-bottom:solid 1px #ccd2d9;padding:0 0.6em 0.4em 0.6em}.mw-parser-output .infobox.geography .maptable td,.mw-parser-output .infobox.geography .maptable th{border:0;padding:0}

Tangaror
Grass-green Tanager (Chlorornis riefferii)
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Tättingar Passeriformes
Familj	Tangaror Thraupidae
Släkten
många - se text
Hitta fler artiklar om fåglar med Fågelportalen

Tangaror (Thraupidae) är mycket stor familj med tättingar som endast återfinns i Nya världen.

Precis som med många andra familjer av tättingar är taxonomin kring familjen tangaror just nu i förändring. I och med att fler och fler arter DNA-undersöks så framstår tidigare okända släktförhållanden mellan släkten och familjer inom ordningen tättingar. Tidigare omfattade tangarorna cirka 240 arter. Redan har släktena Euphonia och Chlorophonia, som traditionellt placerats i familjen, omkategoriserats till behandlas som medlemmar i familjen (Fringillidae), i den egna underfamiljen (Euphoniinae). På samma sätt verkar släktena Piranga, Chlorothraupis och Habia vara närbesläktade med familjen kardinaler.^[1]

Merparten av familjens arter och grupper saknar än så länge svenska namn.

Beskrivning

Tangaror är små till mellanstora fåglar. Den minsta arten är Conirostrum leucogenys med sin längd på 9 cm och en vikt på 7 gram. Den största arten, vad gäller längd, är Cissopis leveriana som mäter 28 cm och har en vikt på 76 gram. Men den tyngsta är Sericossypha albocristata med en normalvikt på 114 gram, men som bara mäter 23 cm. Könen har vanligtvis samma vikt och storlek. Tangarorna har ofta kraftfullt färgade fjäderdräkter men vissa arter bara svartvita. Under sitt första år har de oftast en mindre färgstark variant av den adulta fjäderdräkten eller en annorlunda teckning. Hanarna är ofta mer kraftfullt tecknade än honorna.

Merparten av tangarorna har korta, rundade vingar. Formen på näbben verkar vara sammankopplad med artens specifika matvanor.

Utbredning

Tangaror återfinns bara i Nya världen och då mestadels i tropikerna. Ungefär 60% av arterna lever i Sydamerika, och 30% av dessa i Anderna. Merparten av arterna är även endemiska för ett relativt litet område. 18 arter är stannfåglar i Nordamerika och Centralamerika. Ett släkte Piranga med 4 arter häckar i Nordamerika men flyttar söderut om vintern. Molekylära studier indikerar dock att dessa fyra arter snarare är närmre besläktade med kardinalerna.

Beteende

De flesta arter inom familjen lever parvis eller i mindre grupper på 3-5 individer, där dessa grupper helt enkelt består av föräldrar och deras avkomma. De observeras även enskilt eller i större flockar. De är inte kända för att ha vacker sång men en del arter har mycket komplicerade läten.

Föda

Tangaror är allätare, och deras diet varierar från släkte till släkte. Deras föda består av frukt, frön, nektar, delar av blomställningar och insekter. Arterna kan vara mycket specialiserade på att födosöka på ett specifikt vis. Vissa plockar insekter från grena, andra från undersidan av blad medan andra fångar insekter i flyckten. Ofta lever dessa specialiserade arter i samma områden men deras specialiseringar minimerar konkurens om föda.

Häckning

Häckningssäsongen börjar i mars och pågår till juni i de tempererade områdena och i september till oktober i Sydamerika. Viss arter hävdar revir medan andra bygger sina bon i närheten av varandra. Studier av tangarornas häckningsbeteende är få och det finns liten information huruivida de lever monogamt eller polygamt. Hanarna visar upp sina färgrikaste fjädrar både för honor och för rivaliserande hanar och vissa arters uppvaktning omfattar bugningar och uppvisning av den utbredda stjärten.

Merparten av arterna är trädhäckare som bygger cylindriska bon men vissa bon är i det närmaste sfäriska och öppningen är nästan alltid på sidan av boet. Beroende på släkte varierar vilka arter av träd som de bygger sina bon i, och var i träden de placerar sitt bo. De flesta arterna häckar i område n med mycket tät vegetation och vissa arters häckningsförhållanden är fortfarande okända.

Bland de kända arterna varierar kullen på 3–5 ägg. Honan ruvar och bygger boet men hanen kan mata honan under tiden hon ruvar. Båda föräldrar tar han om ungarna men man känner till fem arter som också har hjälp med att ge ungarna föda. Dessa medhjälpare tror man är årsungar.

Taxonomi

Precis som med många andra familjer av tättingar är taxonomin kring familjen tangaror just nu i förändring. Genetiska studier har exempelvis visat att flera av de arter som har utgjort något av sinnebilden för tangaror som exempelvis de nordamerikanska arterna inom släktet Piranga istället tillhör kardinalerna. Istället har många syd- och centralamerikanska släkten som tidigare kategoriserats som fältsparvar har visat sig tillhöra olika klader inom familjen tangaror.^[2][3][4][5]

Fylogenetiska studier indikerar att tangarorna är uppdelade i två huvudgrupper som i sin tur består av ett antal mindre klader.^[6] Följande lista är ett försök att organisera dem efter gruppernas släktskap.

Grupp 1

Mestadels arter med dämpade färger

a) Klad bestående av "conebills" och "flowerpiercers" (båda dessa grupper saknar svenskt trivialnamn) tillsammans med släktena Haplospiza, Catamenia och Acanthidops som traditionellt förts till familjen fältsparvar (Emberizidae). Dessa arter formar en grupp trots att de har en mycket varierande näbbmorfologi men istället uppvisar likheter i fjäderdräkt. Merparten är grå, blå eller svarta och flertalet har även rostfärgad undersida:

• Släkte Conirostrum, 10 arter


• Släkte Oreomanes
  
  • Oreomanes fraseri
  
  


• Släkte Xenodacnis
  
  • Xenodacnis parina
  
  


• Släkte Catamenia, 3 arter


• Släkte Diglossa, 14 arter


• Släkte Diglossopis, 4 arter


• Släkte Haplospiza, 2 arter


• Släkte Acanthidops
  
  • Acanthidops bairdii
  
  

b) "Gulstjärtade"-kladen:

• Släkte Heterospingus, 2 arter


• Släkte Chrysothlypis, 2 arter


• Släkte Hemithraupis, 3 arter

c) "Fjäderkams"-kladen (omfattar även Coryphospingus som traditionellt placerats bland fältsparvarna.):

• Släkte Lanio, 4 arter


• Släkte Eucometis
  
  • Eucometis penicillata
  
  


• Släkte Tachyphonus, 8 arter


• Släkte Trichothraupis
  
  • Trichothraupis melanops
  
  


• Släkte Stephanophorus
  
  • Stephanophorus diadematus
  
  


• Släkte Coryphospingus, 2 arter

d) En klad som till största delen omfattar finkliknande arter i Anderna med släkten som Phrygilus och Embernagra tillsammans med en grupp av mycket olika men närbeläktade fink- och sångarliknande former som Poospiza ända till Nephelornis:

• Släkte Phrygilus, 11 arter


• Släkte Melanodera, 2 arter


• Släkte Donacospiza
  
  • Donacospiza albifrons
  
  


• Släkte Rowettia
  
  • Rowettia goughensis
  
  


• Släkte Nesospiza, 2 arter


• Släkte Diuca, 2 arter


• Släkte Emberizoides, 3 arter


• Släkte Embernagra, 2 arter


• Släkte Gubernatrix
  
  • Gubernatrix cristata
  
  


• Släkte Idiopsar
  
  • Idiopsar brachyurus
  
  


• Släkte Piezorhina
  
  • Piezorhina cinerea
  
  


• Släkte Xenospingus
  
  • Xenospingus concolor
  
  


• Släkte Incaspiza, 5 arter


• Släkte Poospiza, 17 arter


• Släkte Cnemoscopus
  
  • Cnemoscopus rubrirostris
  
  


• Släkte Hemispingus, 12 arter


• Släkte Thlypopsis, 6 arter

• Släkte Pyrrhocoma
  
  • Pyrrhocoma ruficeps
  
  


• Släkte Cypsnagra
  
  • Cypsnagra hirundinacea
  
  


• Släkte Nephelornis
  
  • Nephelornis oneilli
  
  


• Släkte Coryphaspiza
  
  • Coryphaspiza melanotis
  
  


• Släkte Saltatricula
  
  • Saltatricula multicolor
  
  


• Släkte Rhodospingus
  
  • Rhodospingus cruentus
  
  

e) utvecklingslinje med arter av basal form inom grupp 1:

• Släkte Ramphocelus, 9 arter


• Släkte Conothraupis, 2 arter


• Släkte Orchesticus
  
  • Orchesticus abeillei
  
  

e Creurgops, 2 arter

Grupp 2

Klad med "seedeaters" (ibland kallade frösparvar) och typiska tangaror

a) Darwinfinkar, "grassquits", atypiska "honeycreepers" och ett antal "seedeaters":

• Släkte Geospiza, 6 arter


• Släkte Camarhynchus, 6 arter


• Släkte Certhidea
  
  • Certhidea olivacea
  
  


• Släkte Pinaroloxias
  
  • Pinaroloxias inornata
  
  


• Släkte Melopyrrha
  
  • Melopyrrha nigra
  
  


• Släkte Tiaris, 5 arter


• Släkte Loxipasser
  
  • Loxipasser anoxanthus
  
  


• Släkte Euneornis
  
  • Euneornis campestris
  
  


• Släkte Melanospiza
  
  • Melanospiza richardsoni
  
  


• Släkte Loxigilla, 3 arter

b) Äkta "seedeaters", "yellow-finches" och andra närbesläktade arter som traditionellt placerats i familjen fältsparvar. De första fem släktena delar på ett unikt sköldmönster på tarsen vilket indikerar att de kan röra sig om en monofyletisk grupp.^[7]:

• Släkte Sporophila, ca 55 arter


• Släkte Oryzoborus, 6 arter


• Släkte Dolospingus
  
  • Dolospingus fringilloides
  
  


• Släkte Charitospiza
  
  • Charitospiza eucosma
  
  


• Släkte Volatinia
  
  • Volatinia jacarina
  
  


• Släkte Lophospingus, 2 arter


• Släkte Sicalis, 12 arter

c) Typiska flerfärgade tangaror, inkl. Paroaria som traditionellt placerats inom familjen fältsparvar:

• Släkte Chlorochrysa, 3 arter


• Släkte Neothraupis
  
  • Neothraupis fasciata
  
  


• Släkte Cissopis
  
  • Cissopis leveriana
  
  


• Släkte Paroaria, 5–6 arter


• Släkte Schistochlamys, 2 arter

d) Typiska tangaror:

• Släkte Thraupis, 9 arter


• Släkte Iridosornis, 5 arter


• Släkte Pipraeidea
  
  • Pipraeidea melanonota
  
  

e) Bergstangaror:

• Släkte Cyanicterus
  
  • Cyanicterus cyanicterus
  
  


• Släkte Bangsia, 5 arter


• Släkte Buthraupis, 4 arter


• Släkte Chlorornis
  
  • Chlorornis riefferii
  
  


• Släkte Wetmorethraupis
  
  • Wetmorethraupis sterrhopteron
  
  

• Släkte Anisognathus, 5 arter


• Släkte Dubusia
  
  • Dubusia taeniata
  
  


• Släkte Delothraupis
  
  • Delothraupis castaneoventris
  
  

f) Tropiska tangaror som lever i trädkronor:

• Släkte Tangara, ca 50 arter

g) utvecklingslinje med arter av basal form inom grupp 2:

• Släkte Nemosia, 2 arter


• Släkte Compsothraupis
  
  • Compsothraupis loricata
  
  


• Släkte Sericossypha
  
  • Sericossypha albocristata
  
  


• Släkte Tersina
  
  • Tersina viridis
  
  

• Släkte Chlorophanes
  
  • Chlorophanes spiza
  
  


• Släkte Iridophanes
  
  • Iridophanes pulcherrima
  
  


• Släkte Cyanerpes, 4 arter


• Släkte Pseudodacnis
  
  • Pseudodacnis hartlaubi
  
  


• Släkte Dacnis, 8 arter

Thraupidae incertae sedis

• Släkte Mitrospingus, 2 arter


• Släkte Orthogonys
  
  • Orthogonys chloricterus
  
  


• Släkte Calochaetes
  
  • Calochaetes coccineus
  
  


• Släkte Catamblyrhynchus
  
  • Catamblyrhynchus diadema
  
  


• Släkte Oreothraupis
  
  • Oreothraupis arremonops
  
  


• Släkte Urothraupis
  
  • Urothraupis stolzmanni
  
  


• Släkte Rhodinocichla
  
  • Rhodinocichla rosea
  
  


• Släkte Lamprospiza
  
  • Lamprospiza melanoleuca
  
  


• Släkte Phaenicophilus, 2 arter


• Släkte Calyptophilus, 2 arter


• Släkte Nesospingus
  
  • Nesospingus speculiferus
  
  


• Släkte Amaurospiza, 4 arter. Tillhör kanske familjen kardinaler då dessa arter är nära besläktade med Cyanocompsa som placeras i den familjen.


• Släkte Saltator, 16 arter. Traditionellt palcerade inom familjen kardinaler, men biokemiska bevis indikerar att de kanske är tangaror.^[8])


• Släkte Parkerthraustes, traditionellt placerad inom familjen kardinaler, men biokemiska bevis indkerar att denna art kanske är en tangara.^[8])
  
  • Parkerthraustes humeralis
  
  

Släkten som tills nyligen placerades inom familjen tangaror

Besläktad med Arremonops inom familjen fältsparvar (Emberizidae):

• Släkte Chlorospingus, ca 10 arter

Besläktade med Cardinalis inom familjen kardinaler (Cardinalidae):

• Släkte Piranga, 9 arter


• Släkte Habia, myrtangaror, 5 arter


• Släkte Chlorothraupis, 3 arter

Släkten incertae sedis

• Släkte Spindalis, 4 arter vars exakta familjetillhörighet är oklar men som uppenbarligen inte tillhör tangarorna.


• Släkte Coereba, Exakt släkttillhörighet är oklar men kan vara en systerart till Tiaris olivacea.
  
  • 
    Banansmyg (Coereba flaveola)
  
  

Referenser

Noter

1. 
   ^ Yuri, T., and D. P. Mindell (2002) Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, "New World nine-primaried oscines" (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogen. Evol. nr.23, sid:229-243.
   


2. 
   ^ Burns, K. J., Hackett, S. J., & Klein, N. K. (2002) Phylogenetic relationships and morphological diversity in Darwin's finches and their relatives., Evolution, vol.56, nr.6, sid:1240-1252.
   


3. 
   ^ Lougheed, S.C., Freeland, J.R. Handford, P. & Boag, P.T. (2000) A molecular phylogeny of warbling-finches (Poospiza): paraphyly in a Neotropical emberizid genus. Mol. Phylogenet. Evol., nr.17, sid:367-378.
   


4. 
   ^ Burns, K. J., Hackett, S. J. & Klein, N. K. (2003) Phylogenetic relationships of Neotropical honeycreepers and the evolution of feeding morphology. J. Avian Biology, nr.34, sid:360-370.
   


5. 
   ^ Lagerqvist, Markus (2008) Trassliga familjeförhållanden, Roadrunner, vol.16, nr.1, sid:43
   


6. 
   ^ Fjeldså J. & Rahbek C. (2006) Diversification of tanagers, a species rich bird group, largely follows lowlands to montane regions of South America., Integrative and Comparative Biology, vol.46, nr.1, sid:72-81. [1]
   


7. 
   ^ Clark, G. A., JR (1986) Systematic interpretations of foot-scute patterns of Neotropical finches., Wilson Bull, nr.98, sid:594-597
   


8. ^ [a b] Klicka, J., K. Burns, & G. M. Spellman (2007) Defining a monophyletic Cardinalini: A molecular perspective. Molecular Phylogenetics and Evolution nr.45, sid:1014-1032
   

Källor

Artikeln är till stora delar en översättning från engelska wikipedias artikel Tanager, läst 2008-05-03, där följande källor anges:

• Bent, A. (1965) Life Histories of Blackbirds, Orioles, Tanagers, and Allies. New York:Dover Publications, sid:549.


• Burns, K. J., S. J. Hackett, and N. K. Klein. (2002) Phylogenetic relationships and morphological diversity in Darwin's finches and their relatives. Evolution, nr.56 sid:1240-1252.


• Burns, K. J., S. J. Hackett, and N. K. Klein. (2003) Phylogenetic relationships of Neotropical honeycreepers and the evolution of feeding morphology. J. Avian Biology, nr.34 sid:360-370


• Greeney, H. (2005) Nest and eggs of the Yellow-whiskered Bush Tanager in Eastern Ecuador., Ornitologia Neotropical, nr.16, sid:437-438.


• Infonatura. 2005 June. Birds, mammals, and amphibians of Latin America, läst 4 mars 2006.


• Isler M. Isler P. (1987) The Tanagers a Natural History, Distribution, and Identification. Washington D.C., Smithsonian Institution Press, sid:404.


• Klicka, Burns & Spellman. (2007) Defining a monophyletic Cardinalidae: a molecular perspective., sid:36 (sammanfattning PDF)


• Montereybay. 2000 July. 6-11. Tanagers: Thraupidae, läst 4 mars 2006.


• Naoki, K. (2003) Evolution of Ecological Diversity in the Neotropical Tanagers of the Genus Tangara (Aves: Thraupidae).
  


• Sato, A., C. O'Huigin, F. Figueroa, P. R. Grant, B. R. Grant, H. Tichy, and J. Klein. (1999) Phylogeny of Darwin's finches as revealed by mtDNA sequences. Proc. Nat. Acad. Sci. nr.96, sid:5101-5106.

Övriga källor

• 
  Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom


• 
  Lagerqvist, Markus (2008) Trassliga familjeförhållanden, Roadrunner, vol.16, nr.1, sid:36-43

Externa länkar

• 
  


• 
  Wikimedia Commons har media som rör Tangaror.
  Bilder & media
  
  


• Jungle-walk.com Fotografier av tangaror


• 
  Videor av tangaror - The Internet Bird Collection