Christopher Hansteen
- Denne artikkelen handlar om fysikaren og astronomen. For andre tydingar av oppslagsordet, sjå Christopher Hansteen (fleirtyding).
| Christopher Hansteen | |
| | |
| Fødd | 26. september 1784 Christiania |
|---|---|
| Død | 11. april 1873 Christiania |
| Nasjonalitet | Noreg |
| Yrke | fysikar, astronom, universitetslærar |
| Institusjonar | Universitetet i Oslo |
| Alma mater | Københavns Universitet |
| Doktorgradsrettleiar | Hans Christian Ørsted |
| Barn | Aasta Hansteen |
| Medlem | Royal Society Det Norske Videnskaps-Akademi Vitskapsakademiet i St. Petersburg Kungliga Vetenskapsakademien American Academy of Arts and Sciences Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab Det prøyssiske vitskapsakademiet Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg Kungliga Krigsvetenskapsakademien Det russiske vitskapsakademiet Det bayerske vitskapsakademiet |
Christopher Hansteen (26. september 1784–15. april 1873) var ein norsk fysikar og astronom. Han var professor i astronomi og nytta matematikk ved «Det kongelege Frederiks Universitet i Christiania», no Universitetet i Oslo 1816–1861. Hansteen var ein sentral person i norsk og internasjonal vitskap på 1800-talet. Han redigerte almanakken i ei årrekkje, var medlem av tilsynskomiteen for mål og vekt og ein komite for reorganisering av Noregs skulevesen. Som direktør for den geografiske oppmålinga tok han initiativ til kartlegginga av seglingstilhøva langs norskekysten. Hansteen grunnla òg observatoriet til universitetet, som framleis er i sentrum av Oslo.
I løpet av den lange karrieren sin gjennomførte Hansteen fleire ekspedisjonar i og utanfor Noreg. Frå 1828 til 1830 deltok han i ein regjeringsstøtta ekspedisjon til det vestlege Sibir, som blant anna hadde som siktemål å fastslå om jorda har ein eller to magnetiske aksar. Dette førte til utgjevinga av reiseskildringa Ferd-Erinnerungen aus Sibirien (1854, på norsk som Ferd-Erindringer i 1859), medan forskningsresultata vart publisert i 1863 under tittelen Resultate magnetischer Beobachtungen. Hansteen påpekte sambandet mellom magnetfeltet til jorda og nordlyset, og var tidleg ute med å skildre nordlysovalen.
Han deltok òg i arbeidet med Struvemeridianen. Eit krater og eit fjell på månen er kalla opp etter Christopher Hansteen. Han er avbilda på norsk frimerke NK903 (1984).
Han var far til Aasta Hansteen.
Innhaldsliste
1 Utmerkingar
2 Bibliografi
3 Kjelder
4 Bakgrunnsstoff
Utmerkingar |
Hansteen vart i 1847 utnemnt til kommandør av St. Olavs Orden og vart 21. august 1855 forfremma til storkors «for udmærket Videnskabelighed».[1] Han var òg riddar av Dannebrogordenen.
Bibliografi |
Publikasjonar av Christopher Hansteen i BIBSYS
Kjelder |
Denne artikkelen bygger på «Christopher Hansteen» frå Wikipedia på bokmål, den 25. juli 2012.
Wikipedia på bokmål oppgav desse kjeldene:
↑ Den Kongelege norske Sankt Olavs orden 1847-1947, utgjeve av ordenskanselliet ved O. Delphin Amundsen, Oslo: Grøndahl & Søns Forlag, 1947, s. 3.
Bakgrunnsstoff |
- Biografisk nettsted ved Universitetet i Oslo
- Digitalt tilgjengeleg arkivmateriale etter Christopher Hansteen i Nasjonalbiblioteket
|