Sørlandsbanen












































































Sørlandsbanen

Stavanger stasjon 2013-04-28 10.36.22.jpg

Stavanger stasjon
Foto: Kjetil Ree

Info
Land
Noreg
Type Jarnbanelinje
Status I drift
Utgangsstasjon
Stavanger stasjon
Endestasjon
Hokksund stasjon
Tal på stasjonar 45[1]
Drift
Opna 1944
Eigar
Bane NOR
Operatør(ar)
NSB, CargoNet, Cargolink
Type trafikk Persontrafikk, godstog
Teknisk
Lengd 546 km[1]
Lengd dobbeltspor 14 km
Høgste fart 160 km/t
Bruer 497
Tunnelar 190
Planovergangar 127

Sørlandsbanen er jarnbanestrekninga frå Oslo via Kristiansand til Stavanger.




Innhaldsliste






  • 1 Historie


  • 2 Oppdeling


  • 3 Stasjonar på Sørlandsbanen


  • 4 Kjelder





Historie |


Sørlandsbanen vart sluttført i regi av den tyske okkupasjonsmakta under andre verdskrigen. Frå 1. mai 1944 vart Sørlandsbanen opna for normal drift. I lange strekningar går jarnbanen inni landet i staden for langs den tettare folkesette kystlina. Ein grunn til dette var at jarnbanelina skulle vernast mot invaderande styrkar. I tillegg skulle det ikkje vera mogleg å skyte mot jarnbanelina frå krigsskip. Jarnbanen var ei viktig transportåre for transport av soldatar såvel som krigsmateriell.


Stasjonen i Kristiansand er bygd som ein endestasjon, slik at toga som skal fortsetja mot Stavanger eller Oslo må snu der.



Oppdeling |


Sørlandsbanen kan delast opp i ei rekke understrekningar og sidebanar. Sjå elles stasjonsoversynet nedanfor.




  • Oslo S-Drammen er Drammensbanen, opna i 1872


  • Hokksund-Kongsberg, opna i 1871


  • Kongsberg-Bø i Telemark, opna i 1924


  • Lunde i Telemark-Kristiansand, opna i 1938


  • Kristiansand-Moi, opna for vanleg drift 1. mars 1944


  • Moi-Egersund, opna i 1904 (del av Flekkefjordbanen)


  • Egersund-Stavanger er Jærbanen, opna i 1878



Stasjonar på Sørlandsbanen |




  • Oslo S, stasjonen opna i 1854. Stasjonen bytte namn frå Oslo Østbanestasjon (Oslo Ø) til Oslo S i 1981.


  • Lysaker stasjon - 7,5 moh., stasjonen opna i 1872 da Drammensbanen stod ferdig.


  • Asker stasjon - 104,6 moh., stasjonen opna i 1872 da Drammensbanen stod ferdig.


  • Drammen stasjon - 2,2 moh., stasjonen opna i 1866 da Randsfjordbanen stod ferdig.


  • Hokksund stasjon, - 8,0 moh. stasjonen opna i 1866 da Randsfjordbanen stod ferdig.


  • Kongsberg stasjon - 161,9 moh. Stasjonen vart opna i 1871 da Randsfjordbanens sideline Hokksund - Kongsberg stod ferdig. Ny stasjon på noverande stad vart teken i bruk i 1917 i samband med bygginga av Sørlandsbanen.


  • Nordagutu stasjon, - 112,1 moh. Stasjonen vart opna i 1917 da Bratsbergbanen (Skien - Notodden) stod ferdig.


  • Bø stasjon - 69,6 moh. Stasjonen vart opna i 1924 da Sørlandsbanen vart teken i bruk fram til Bø.


  • Lunde stasjon - 77,1 moh. Stasjonen vart opna i 1925 da Sørlandsbanen vart teken i bruk fram til Lunde.


  • Drangedal stasjon - 75,7 moh. Stasjonen vart opna i 1927 da Sørlandsbanen vart teken i bruk fram til Kragerø, Kragerøbanen.


  • Neslandsvatn stasjon - 72,6 moh. Stasjonen vart opna i 1927 da Sørlandsbanen vart teken i bruk fram til Kragerø, Kragerøbanen.


  • Gjerstad stasjon - 36,6 moh. Stasjonen vart opna i 1935 da Sørlandsbanen vart teken i bruk fram til Nelaug.


  • Vegårshei stasjon - 183 moh. Stasjonen vart opna i 1935 da Sørlandsbanen vart teken i bruk fram til Nelaug.


  • Nelaug stasjon, - 141,1 moh. Stasjonen vart opna i 1935. Arendalsbanen tar av her til Arendal stasjon.


  • Vennesla stasjon - 43,1 moh. Stasjonen vart opna i 1895 samtidig med Setesdalsbanen frå Kristiansand til Byglandsfjord.


  • Kristiansand stasjon - 5,5 moh. Stasjonen vart opna i 1895 i samband med Setesdalsbanen frå Kristiansand til Byglandsfjord.


  • Nodeland stasjon - 25 moh. Stasjonen vart opna i 1943 da Sørlandsbanen vart teken i bruk fram til Moi.


  • Breland stasjon - 176,9 moh. Stasjonen vart opna i 1943.


  • Øyslebø stasjon haldeplass. Haldeplassen vart opna i 1944.


  • Marnardal stasjon - 38,3 moh. Stasjonen vart opna i 1943.


  • Audnedal stasjon - 106,6 moh. Stasjonen vart opna i 1943.


  • Snartemo stasjon - 151,6 moh. Stasjonen vart opna i 1943.


  • Storekvina stasjon - 135,9 moh. Stasjonen vart opna i 1943.


  • Gyland stasjon - 123,1 moh. Stasjonen vart opna i 1943.


  • Sira stasjon - 72,7 moh. Stasjonen vart opna i 1943.


  • Moi stasjon - 58,4 moh. Stasjonen vart opna i 1904. Da stod Flekkefjordbanen frå Egersund til Flekkefjord klar til bruk.


  • Egersund stasjon - 11,1 moh. Ny stasjon vart opna i 1944. Den gamle stasjonen frå 1878 låg ein kilometer frå den nye.


  • Bryne stasjon - 30,4 moh. Stasjonen vart opna i 1878 som ein stasjon på Jærbanen.


  • Sandnes stasjon - 6,1 moh. Ny stasjon i sentrum på 1990-talet. Den gamle stasjonen utanfor sentrum vart opna i 1878 som ein stasjon på Jærbanen.


  • Stavanger stasjon - 5,3 moh. Stasjonen vart opna i 1878 som endestasjon på Jærbanen.



Kjelder |





  1. 1,01,1 Jernbanen i tall/Jernbaneverket




Text document with red question mark.svg Denne artikkelen manglar kjelder eller referansar. Hjelp Wikipedia med å finna truverdige kjelder!


































Popular posts from this blog

What are all the squawk codes?

What are differences between VBoxVGA, VMSVGA and VBoxSVGA in VirtualBox?

Hudsonelva